Arbetslex › Arbetsrätt › Arbetstidslagen (ATL) – sammanfattning
ATL betyder arbetstidslagen. Reglerna för ordinarie arbetstid, övertid, dygns- och veckovila, jourtid och de undantag ett kollektivavtal kan göra.
Arbetstidslagen (1982:673), oftast kallad ATL, är den lag som styr arbetstid, övertid, raster och vila i Sverige. Syftet är att skydda de anställdas hälsa och säkerhet genom att begränsa hur mycket de jobbar och säkra tillräcklig vila. En sak att ha koll på: ATL är semidispositiv. Ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får ersätta lagen helt eller avvika från bland annat reglerna om ordinarie arbetstid, övertid och vila (3 §) – även till den anställdes nackdel. Gränsen är att avtalet inte får ge sämre villkor än EU:s arbetstidsdirektiv, bland annat när det gäller dygnsvila, veckovila, raster och den genomsnittliga veckoarbetstiden. Finns inget sådant kollektivavtal gäller lagens regler rakt av.
Enligt 5 § ATL får den ordinarie arbetstiden vara högst 40 timmar i veckan. När arbetets natur eller arbetsförhållandena kräver det får den i stället vara 40 timmar i genomsnitt under högst fyra veckor – då får enskilda veckor vara längre, så länge snittet håller. Längre beräkningsperioder kräver stöd i kollektivavtal (3 §) eller medgivande från Arbetsmiljöverket (19 §). Jourtid, när den anställde ska finnas på arbetsplatsen för att arbeta vid behov, får tas ut med högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad (6 §). Den sammanlagda arbetstiden, inklusive övertid, får vara högst 48 timmar per sjudagarsperiod i genomsnitt under högst fyra månader (10 b §).
Övertid definieras i 7 § ATL som arbetstid utöver ordinarie arbetstid och jourtid. Allmän övertid får tas ut när det finns särskilt behov, med högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad och högst 200 timmar per kalenderår (8 §). Finns särskilda skäl och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt får du dessutom ta ut extra övertid, högst 150 timmar per kalenderår (8 a §) – men allmän och extra övertid får tillsammans inte överstiga 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. För deltidsanställda gäller motsvarande gränser för mertid (10 och 10 a §§). Du ska föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid, och arbetstagarna och facket har rätt att ta del av dem (11 §). Om den anställde är skyldig att arbeta övertid regleras inte i ATL utan i kollektivavtal och anställningsavtal.
Vilan är kärnan i ATL. Enligt 13 § ATL har den anställde rätt till minst 11 sammanhängande timmars dygnsvila per 24-timmarsperiod. Tiden mellan midnatt och klockan 5 ska ingå i dygnsvilan, om inte arbetets art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter kräver arbete då. Veckovilan ska vara minst 36 sammanhängande timmar per sjudagarsperiod och så långt möjligt läggas på veckoslut (14 §). Tillfälliga avvikelser får göras vid särskilda förhållanden som du inte har kunnat förutse, men då ska den anställde få motsvarande kompensationsledighet.
För raster gäller 15 § ATL: rasterna ska läggas så att ingen arbetar mer än fem timmar i följd, och du ska i förväg ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger. Lagen anger ingen minsta rastlängd – antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. En rast är ett avbrott i arbetstiden då den anställde inte behöver stanna på arbetsplatsen, och räknas alltså inte som arbetstid. Om arbetsförhållandena kräver det får raster bytas mot måltidsuppehåll på arbetsplatsen, som räknas in i arbetstiden (16 §). Utöver rasterna ska du ordna arbetet så att de pauser som behövs kan tas (17 §).
Med natt avses tiden mellan klockan 22 och 6, och nattarbetande är den som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass under natt eller troligen fullgör minst en tredjedel av sin årsarbetstid då. Arbetstiden för nattarbetande får under varje 24-timmarsperiod vara högst åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Innebär arbetet särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning gäller högst åtta timmar under varje 24-timmarsperiod då nattarbete utförs (13 a § ATL). Hur nattarbete ersätts följer av avtal.
Flextid nämns inte i ATL – den bygger på kollektivavtal, lokala avtal eller ditt beslut inom avtalens ramar. Lagens gränser för ordinarie arbetstid, övertid och vila gäller ändå, och ändringar i förläggningen av den ordinarie arbetstiden ska meddelas minst två veckor i förväg, om inte verksamhetens art eller oförutsedda händelser motiverar kortare tid (12 § ATL).
ATL gäller inte arbete av den som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har företagsledande eller jämförlig ställning, eller som med hänsyn till arbetsuppgifterna har förtroendet att själv disponera sin arbetstid (2 §). Lagen gäller inte heller arbete som det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över, arbete i arbetsgivarens hushåll, fartygsarbete och visst vägtransportarbete, som har egna regler. För flygpersonal inom civilflyget ersätter en särskild lag vissa av viloreglerna. Bedömningen görs utifrån arbetsuppgifter och anställningsvillkor, så en chefstitel räcker inte i sig.Se även den samlade översikten Ledighet och lön.
Beskriv situationen med egna ord och få ett första svar med källor. Gratisfrågan gäller utan dokument och kräver inget kort.
Ja. Ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får avvika från övertidsreglerna i 8 och 8 a §§ (3 § ATL); ett lokalt kollektivavtal får göra det i högst en månad. Utan avtal är taket 200 timmar allmän övertid och 150 timmar extra övertid per kalenderår. Avtalet får inte ge sämre villkor än arbetstidsdirektivet, till exempel för den genomsnittliga veckoarbetstiden på högst 48 timmar, där beräkningsperioden inte får överstiga tolv månader.
ATL reglerar inte lön. En rast är enligt 15 § ATL ett avbrott i arbetstiden då du inte behöver stanna på arbetsplatsen, så den räknas inte som arbetstid. Om rasten ändå är betald avgörs av kollektivavtal eller anställningsavtal. Ett måltidsuppehåll på arbetsplatsen, som ersätter rasten, räknas däremot in i arbetstiden (16 §).
Arbetsmiljöverket har tillsyn över lagen (20 §). Brott mot reglerna om dygnsvila och veckovila (13 och 14 §§) ger en sanktionsavgift även utan uppsåt eller oaktsamhet – en procent av prisbasbeloppet för varje timme otillåten arbetstid och varje arbetstagare (26 §). Arbetsmiljöverket kan också meddela förelägganden och förbud, som får förenas med vite (22 §).
Inte om de har företagsledande eller jämförlig ställning, eller har förtroendet att själva disponera sin arbetstid – då gäller inte lagen alls (2 § ATL). Bedömningen görs utifrån arbetsuppgifter och anställningsvillkor, så alla med chefstitel omfattas inte av undantaget. De allmänna skyddsreglerna om arbetstidens förläggning i 2 kap. 1 § arbetsmiljölagen gäller ändå (1 § ATL).