Arbetslex › Arbetsrätt › Arbetsgivarens informationsskyldighet enligt MBL
Arbetsgivarens skyldighet att informera facket om verksamheten löpande.
Är du bunden av kollektivavtal har du en skyldighet att löpande informera det avtalsslutande facket om hur verksamheten går. Den fortlöpande informationsskyldigheten i 19 § medbestämmandelagen (MBL) är en grundpelare i det svenska medbestämmandet. Tanken är att facket ska kunna följa företaget och förhandla på ett välunderbyggt underlag, särskilt i frågor om löner och anställningsvillkor.
19 § MBL pekar ut två områden:
1. Produktion och ekonomi: försäljning, kostnader, vinst eller förlust, planerade investeringar eller nedläggningar som kan påverka verksamheten.
2. Personalpolitiken: riktlinjer för rekrytering, omplacering, kompetensutveckling och andra strategiska beslut som rör personalen.
Informationen ska vara fortlöpande. Du får alltså inte hålla inne den och lämna ut den först när facket frågar. Saknar du kollektivavtal helt gäller en motsvarande skyldighet mot de fackliga organisationer som har medlemmar hos dig (19 a § MBL).
MBL säger inget exakt om hur informationen ska lämnas. Formen bestämmer ni gemensamt. I praktiken sker det ofta genom samverkansträffar, skriftliga rapporter eller ekonomiska underlag.
Innehållet bör vara begripligt och användbart – facket ska kunna använda informationen för att följa verksamheten.
19 § MBL ger också facket rätt att granska böcker, räkenskaper och andra handlingar i den omfattning som behövs för att ta tillvara medlemmarnas gemensamma intressen, och på begäran ska du lämna avskrifter och hjälpa till med utredning om det kan ske utan oskälig kostnad. Känsliga uppgifter skyddas i stället genom tystnadsplikt (21 § MBL).
Ska du lämna känslig information har du rätt till förhandling med facket om tystnadsplikt (21 § MBL). Blir ni inte eniga kan du väcka talan inom tio dagar, och domstolen förordnar om tystnadsplikt i den mån det annars finns risk för väsentlig skada. Den som tagit emot informationen med tystnadsplikt får ändå föra den vidare till ledamot i organisationens styrelse, som då också omfattas av tystnadsplikten (22 § MBL).
Struntar du i att informera enligt 19 § MBL kan facket kräva skadestånd (54 § MBL). Skadan behöver inte vara ekonomisk – vid bedömningen beaktas även fackets intresse av att lagen följs och andra omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse (55 § MBL).
Beskriv situationen med egna ord och få ett första svar med källor. Gratisfrågan gäller utan dokument och kräver inget kort.
Brott mot 19 § MBL kan leda till skadestånd till facket. Arbetsdomstolen bedömer om informationsskyldigheten uppfyllts och om brottet medfört en skada, vilket kan vara både ekonomiskt och immateriellt.
MBL kräver ingen specifik form. Parterna bestämmer gemensamt hur informationen ska lämnas, men den måste vara tillgänglig och förståelig. Skriftlig form är vanligt för att säkerställa spårbarhet.