Arbetslex › Arbetsrätt › Psykosocial arbetsmiljö – arbetsgivarens ansvar
Reglerna om psykosocial arbetsmiljö och OSA-föreskrifterna från Arbetsmiljöverket.
Den psykosociala arbetsmiljön — på myndighetsspråk organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA — är en lika självklar del av arbetsmiljöarbetet som de fysiska riskerna. Reglerna bygger på arbetsmiljölagen (AML) och preciseras sedan den 1 januari 2025 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:2 om planering och organisering av arbetsmiljöarbete, som ersatte AFS 2015:4. Du har huvudansvaret för att förebygga ohälsa, och det gäller psykisk ohälsa precis lika mycket som fysiska skador.
Enligt 3 kap. 2 a § AML ska du bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) — identifiera risker, bedöma dem och åtgärda dem. För OSA pekar AFS 2023:2 särskilt ut ohälsosam arbetsbelastning – när kraven i arbetet mer än tillfälligt överskrider resurserna – och kränkande särbehandling.
Du ska ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, mål som är tydliga och som följs upp. Föreskrifterna kräver att du ser till att arbetsbelastningen är hälsosam och att de anställda kan påverka sitt arbete. Det räcker inte med fina policyer i en pärm — åtgärderna måste fungera i verkligheten.
Enligt AFS 2023:2 ska du klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten och vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till det. Med kränkande särbehandling menas handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att arbetstagare ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.
Se till att ha rutiner för att hantera anmälda fall: utred snabbt och objektivt och vidta åtgärder för att få stopp på beteendet.
Dina chefer har en avgörande roll. Enligt AFS 2023:2 ska du se till att chefer och arbetsledare har kunskaper om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling – och att det finns förutsättningar att omsätta kunskaperna i praktiken. Det är ditt ansvar att de får den utbildning och det stöd som krävs.
Arbetsmiljöverket kan besluta om förelägganden och förbud vid brister i den psykosociala arbetsmiljön, och besluten får förenas med vite (7 kap. 7 § AML). Ett skyddsombud kan begära åtgärder av dig, och får hen inget besked inom skälig tid kan Arbetsmiljöverket pröva saken (6 kap. 6 a § AML).
Ansvaret är aktivt och förebyggande: du ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa (3 kap. 2 § AML) – det räcker inte att reagera först när någon redan blivit sjuk.
Ansvaret för den psykosociala arbetsmiljön är brett och proaktivt: systematiskt arbete, tydliga mål, utbildade chefer och rutiner som faktiskt används när det blir kränkande särbehandling. Brister kan ge förelägganden och förbud från Arbetsmiljöverket – och framför allt kosta dig i form av sjukfrånvaro och tappad personal.
Beskriv situationen med egna ord och få ett första svar med källor. Gratisfrågan gäller utan dokument och kräver inget kort.
Arbetsmiljölagens egna sanktioner är främst förelägganden och förbud med vite (7 kap. 7 § AML). Om en anställd kan få skadestånd beror på annan lagstiftning och omständigheterna, till exempel diskrimineringslagen vid trakasserier.
Arbetsmiljöverket kan besluta om föreläggande eller förbud, som får förenas med vite (7 kap. 7 § AML). Du är också skyldig enligt AFS 2023:2 att motverka förhållanden som kan ge upphov till kränkande särbehandling.
Finner arbetstagaren att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa ska hen snarast underrätta dig eller skyddsombudet, och hen blir inte ersättningsskyldig för skada som uppstår för att arbetet inte utförs i avvaktan på besked (3 kap. 4 § AML). Skyddsombudet kan i sådana fall avbryta arbetet (6 kap. 7 § AML). Långvarig stress eller mobbning hanteras normalt genom arbetsmiljöarbetet och skyddsombudets begäran om åtgärder.