Arbetslex › Arbetsrätt › Arbetsplatsolycka – ansvar och anmälningsskyldighet
Vad händer vid en arbetsplatsolycka och vad är arbetsgivarens ansvar?
En arbetsplatsolycka sätter igång en kedja av skyldigheter för dig som arbetsgivare och rättigheter för den som skadats. Händelsen styrs främst av arbetsmiljölagen (AML), men berör också skadeståndsrätt, försäkringsrätt och kollektivavtal. Det avgörande är att du agerar rätt direkt — både för att skydda personalen och för att slippa allvarliga juridiska och ekonomiska följder.
Enligt 3 kap. 3 a § AML ska du utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket om dödsfall eller svårare personskada i samband med arbetet, om skador som drabbat flera arbetstagare samtidigt och om tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa. Har en arbetstagare drabbats av en arbetsskada ska du dessutom omedelbart anmäla den till Försäkringskassan (42 kap. 10 § socialförsäkringsbalken).
Anmälan ska ske omgående — du får inte vänta in din egen utredning innan du underrättar myndigheten. Utöver anmälan ska du:
Den som skadats har rätt till ersättning för inkomstbortfall och bestående men. Skyddet byggs i flera lager:
Du har ett generellt ansvar för en god arbetsmiljö. Enligt 3 kap. 2 § AML ska du vidta de åtgärder som behövs för att förebygga skada och ohälsa. Skadeståndsansvaret bygger på vållande, inte på att en olycka har inträffat. Den som har arbetstagare i sin tjänst ska ersätta personskada som en arbetstagare vållar genom fel eller försummelse i tjänsten (3 kap. 1 § skadeståndslagen). Ersättning från socialförsäkringen och sjuklön avräknas från skadeståndet för inkomstförlust (5 kap. 3 § skadeståndslagen).
Skilj på straffrättsligt ansvar och skadeståndsansvar. Har någon dött, skadats eller utsatts för fara för att arbetsmiljölagens krav har åsidosatts döms den ansvarige för arbetsmiljöbrott (3 kap. 10 § brottsbalken), och företaget kan åläggas företagsbot. Skadeståndet är däremot i första hand arbetsgivarens: en anställd, till exempel en chef, som vållat skadan i tjänsten blir personligen skadeståndsskyldig bara om det finns synnerliga skäl (4 kap. 1 § skadeståndslagen).
Ett dokumenterat systematiskt arbetsmiljöarbete – riskbedömningar, åtgärder och utredda tillbud – är därför också ditt bästa underlag om ansvarsfrågan prövas.
Beskriv situationen med egna ord och få ett första svar med källor. Gratisfrågan gäller utan dokument och kräver inget kort.
Straffansvar gäller personer, till exempel den som haft arbetsmiljöuppgifterna. Har någon dött, skadats eller utsatts för fara genom att arbetsmiljölagens krav har åsidosatts döms för arbetsmiljöbrott (3 kap. 10 § brottsbalken). Företaget kan åläggas företagsbot, och Arbetsmiljöverket kan ta ut sanktionsavgift för överträdelser av vissa föreskrifter, även utan uppsåt eller oaktsamhet (8 kap. 5 § AML).
Den som inte underrättar Arbetsmiljöverket enligt 3 kap. 3 a § AML döms till böter (8 kap. 2 § AML). Att inte anmäla en arbetsskada till Försäkringskassan ger också böter (115 kap. 3 § socialförsäkringsbalken). Arbetsmiljöverket kan dessutom meddela föreläggande eller förbud, som får förenas med vite (7 kap. 7 § AML).
Ja, anställningen består. Som arbetsgivare ska du anpassa arbetsförhållandena eller vidta andra lämpliga åtgärder med hänsyn till den anställdes förutsättningar (3 kap. 2 a § AML). Kan det antas att arbetsförmågan är nedsatt i minst 60 dagar ska du senast dag 30 ha upprättat en plan för återgång i arbete (30 kap. 6 § socialförsäkringsbalken). Går det inte att återgå till samma arbete ska omplacering prövas innan en uppsägning kan bli aktuell (7 § LAS).
Ansvaret ligger på arbetsgivaren, även för skador som en anställd vållar i tjänsten (3 kap. 1 § skadeståndslagen); den anställde svarar själv bara om det finns synnerliga skäl (4 kap. 1 §). Om en ansvarsförsäkring täcker skadan beror på försäkringsvillkoren. Ersättning från socialförsäkringen och sjuklön avräknas från skadeståndet för inkomstförlust (5 kap. 3 §).