Arbetslex › Arbetsrätt › Tvåmånadersregeln i LAS — praktisk guide för arbetsgivare
Tvåmånadersregeln: när börjar fristen, vad avbryter den och vanliga misstag. Kontrollfrågor för arbetsgivare vid personliga skäl.
Tvåmånadersregeln i 7 § 4 st. LAS är en av de vanligaste fällorna för arbetsgivare vid uppsägning av personliga skäl. Regeln innebär att arbetsgivaren inte får grunda en uppsägning enbart på omständigheter som arbetsgivaren känt till i mer än två månader innan underrättelsen enligt 30 § LAS lämnades. Motsvarande frist gäller vid avskedande (18 § 2 st. LAS). Denna guide hjälper dig att förstå hur fristen fungerar i praktiken och hur du undviker att förlora din rätt att agera.
Tvåmånadersregeln syftar till att förhindra att arbetsgivare "samlar på sig" händelser för att använda dem vid ett tillfälle som passar. Om arbetsgivaren känt till ett problem men valt att inte agera, tolkas det som att arbetsgivaren accepterat situationen. Det vore orättvist att sedan kunna åberopa samma händelse månader eller år senare.
Fristen börjar löpa den dag arbetsgivaren fick faktisk kännedom om händelsen. Det är inte datumet för händelsen i sig som avgör, utan dagen då arbetsgivaren (eller den som har arbetsgivarfunktion, typiskt närmaste chef med personalansvar) fick vetskap.
Viktigt att förstå:
Fristen räknas fram till den dag du underrättar arbetstagaren om att du vill säga upp hen enligt 30 § LAS – samtidigt ska den lokala fackliga organisationen varslas om arbetstagaren är medlem. Lämnas ingen underrättelse räknas fristen fram till själva uppsägningen (7 § 4 st. LAS). Fristen får bara överskridas om dröjsmålet berott på att arbetstagaren begärt eller gått med på det, eller om det finns synnerliga skäl.
Vad avbryter inte fristen:
- Intern utredning
- Muntlig varning
- Samtal med medarbetaren
- Att ärendet "ligger hos HR"
Detta är en av de vanligaste missuppfattningarna. Många arbetsgivare tror att de har "stoppat klockan" genom att inleda en intern utredning — men det stämmer inte.
Om det rör sig om ett mönster av beteende som sträcker sig över tid (t.ex. upprepade sena ankomster, pågående samarbetsproblem), bedömer AD fristen utifrån den samlade bilden. Vid pågående förlopp kan arbetsgivaren ofta åberopa de senaste händelserna — men inte isolerade gamla händelser där fristen löpt ut.
Lägg märke till ordet enbart i lagen: uppsägningen får inte grundas enbart på omständigheter som du känt till i mer än två månader (7 § fjärde stycket LAS). Finns det nya händelser inom fristen kan äldre händelser vägas in tillsammans med dem – men de kan inte ensamma bära uppsägningen.
Har du ett ärende där tvåmånadersfristen kan vara ett problem? Med Arbetslex kartlägger du vilka händelser som fortfarande kan åberopas – steget innan juristen.
Beskriv situationen med egna ord och få ett första källhänvisat svar. Gratisfrågan gäller utan dokument; du kan skriva frågan när du skapar kontot.
En fråga utan kostnad efter registrering. Inget kort behövs.
Ja. Ett avskedande får inte grundas enbart på omständigheter som du känt till i mer än två månader innan underrättelsen enligt 30 § LAS lämnades (18 § andra stycket LAS). Undantagen är desamma: att arbetstagaren begärt eller gått med på dröjsmålet, eller att det finns synnerliga skäl.
Nej, en intern utredning avbryter inte tvåmånadersfristen. Fristen räknas fram till underrättelsen enligt 30 § LAS och får bara överskridas om dröjsmålet berott på att arbetstagaren begärt eller gått med på det, eller om det finns synnerliga skäl (7 § 4 st. LAS). Drar utredningen ut på tiden behöver du planera så att underrättelsen kan lämnas i tid.
Fristen börjar löpa den dag den första personen med arbetsgivarfunktion (typiskt närmaste chef med personalansvar) fick faktisk vetskap om händelsen. Det spelar ingen roll att HR inte fått ärendet ännu.
Ja. Händelser som du känt till i mer än två månader kan inte ensamma bära uppsägningen, men lagen hindrar bara att uppsägningen grundas enbart på dem (7 § fjärde stycket LAS). Tillsammans med nya händelser inom fristen kan de vägas in, till exempel för att visa ett mönster.