Arbetslex › Arbetsrätt › Rätt till facklig ledighet
Fackliga förtroendemäns rätt till ledighet för fackligt uppdrag.
Har någon på din arbetsplats valts till facklig förtroendeman kan du inte behandla det som vilken ledighetsansökan som helst. Rätten till facklig ledighet är reglerad i förtroendemannalagen (1974:358), och utgångspunkten är tydlig: förtroendemannen har rätt till den ledighet som uppdraget kräver. Du kan inte ensidigt bestämma över den – omfattning och förläggning avgörs efter överläggning med den lokala fackliga organisationen.
Lagen gäller den som en arbetstagarorganisation har utsett att som facklig förtroendeman företräda de anställda på arbetsplatsen – och med arbetstagarorganisation avses en organisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal för de berörda arbetstagarna. Lagen börjar gälla när organisationen har underrättat dig om uppdraget (1 § förtroendemannalagen). Att någon är fackmedlem räcker alltså inte – det krävs ett fackligt uppdrag. Skyddsombud har ett eget regelverk i 6 kap. arbetsmiljölagen.
Förtroendemannen har rätt till den ledighet som fordras för det fackliga uppdraget (6 § förtroendemannalagen). Ledigheten får inte vara större än vad som är skäligt med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen, och den får inte förläggas så att den medför betydande hinder för arbetets behöriga gång. Omfattning och förläggning bestäms efter överläggning mellan dig och den lokala fackliga organisationen. Avser ledigheten den fackliga verksamheten på förtroendemannens egen arbetsplats har hen rätt till bibehållna anställningsförmåner – och förmåner enligt lag som bara utgår för arbetad tid räknas som om tiden hade arbetats (7 § förtroendemannalagen). Blir det tvist om tillämpningen av bland annat 6 eller 7 § gäller den lokala fackliga organisationens mening tills tvisten är slutligt prövad (9 §).
Lagen ger dig ingen allmän rätt att flytta ledigheten. Det du har är överläggningen om omfattning och förläggning, och skälighetsgränsen i 6 § – men vid tvist har facket tolkningsföreträde (9 §). Ett uttryckligt undantag finns: du får vägra ledighet som äventyrar säkerheten på arbetsplatsen, viktiga samhällsfunktioner eller jämförliga intressen (9 §). Du får inte hindra förtroendemannen att fullgöra uppdraget (3 §), och förtroendemannen får inte på grund av uppdraget få försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor (4 §). Ska förtroendemannens arbetsförhållanden eller villkor ändras ska du som huvudregel varsla den lokala organisationen och underrätta förtroendemannen minst två veckor i förväg (5 §).
Åsidosätter du dina skyldigheter enligt lagen ska du, utöver lön och förmåner, betala ersättning för uppkommen skada – och vid bedömningen beaktas även annat än rent ekonomisk skada, bland annat fackets intresse av att lagen följs (10 § förtroendemannalagen). Vid uppsägning på grund av arbetsbrist ska en förtroendeman dessutom ges företräde till fortsatt arbete om det är av särskild betydelse för den fackliga verksamheten, och en uppsägning i strid med det ska förklaras ogiltig (8 §). Den säkra linjen är att bevilja, dokumentera och överlägga om omfattning och förläggning – inte att säga nej.
Beskriv situationen med egna ord och få ett första svar med källor. Gratisfrågan gäller utan dokument och kräver inget kort.
Ja, om ledigheten avser den fackliga verksamheten på förtroendemannens egen arbetsplats har hen rätt till bibehållna anställningsförmåner (7 § förtroendemannalagen), och förmåner enligt lag som bara utgår för arbetad tid räknas som om tiden hade arbetats. Avser uppdraget en annan arbetsplats ger lagen ingen motsvarande rätt.
Som huvudregel nej. Förtroendemannen har rätt till den ledighet som fordras för uppdraget, så länge den är skälig och inte medför betydande hinder för arbetets behöriga gång (6 §). Vid tvist gäller fackets mening tills tvisten är prövad, men arbetsgivaren får alltid vägra ledighet som äventyrar säkerheten på arbetsplatsen eller viktiga samhällsfunktioner (9 §).
Förtroendemannalagen nämner inte utbildning uttryckligen; rätten gäller den ledighet som fordras för det fackliga uppdraget (6 §). Studieledighetslagen ger dessutom rätt till ledighet för utbildning som till väsentlig del avser fackliga frågor, utan krav på viss anställningstid (3 § andra stycket studieledighetslagen). Sådan ledighet är semesterlönegrundande upp till 180 dagar per intjänandeår (17 § semesterlagen).
Arbetsgivaren kan bli skyldig att betala ersättning för uppkommen skada, där även fackets intresse av att lagen följs vägs in (10 § förtroendemannalagen). Vid tvist om ledigheten gäller den lokala fackliga organisationens mening tills tvisten är slutligt prövad (9 §).