Arbetslex › Arbetsrätt › Minimilön i Sverige – vad gäller?
Sverige har ingen lagstadgad minimilön – så här fungerar det med kollektivavtal.
Sverige sticker ut i Europa: här finns ingen lagstadgad nationell minimilön. I stället bygger modellen på avtalsfrihet och starka parter, där lägstalöner sätts i kollektivavtal bransch för bransch. Det är arbetsgivarorganisationerna och facken som förvaltar systemet — inte staten.
88 procent av de anställda omfattades av kollektivavtal 2024 enligt Medlingsinstitutet, och avtalen innehåller ofta lägstalöner för olika yrken och erfarenhetsnivåer. Är du bunden av ett kollektivavtal — som medlem i en arbetsgivarorganisation eller genom hängavtal — är du juridiskt skyldig att följa avtalets lönebestämmelser. Att betala under avtalets lägstalön är ett kollektivavtalsbrott som kan ge skadestånd enligt 54 § medbestämmandelagen (MBL).
Utan kollektivavtal gäller avtalsfrihet: du och den anställde förhandlar fritt om lönen. Ingen lag sätter en absolut nedre gräns, så länge båda är överens.
Men det betyder inte att du kan betala hur lågt som helst utan konsekvenser. Tre ramar finns ändå:
Diskrimineringslagen (2008:567): enligt 2 kap. 1 § får du inte diskriminera arbetstagare, och det gäller även lönen. Diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (1 kap. 1 §). Betalar du en anställd lägre än en kollega i jämförbar situation och skillnaden har samband med en sådan grund, är det diskriminering.
Oskäliga villkor: ett oskäligt avtalsvillkor kan jämkas eller lämnas utan avseende, med särskild hänsyn till den som har en underlägsen ställning i avtalsförhållandet (36 § avtalslagen). Bestämmelsen är en undantagsregel.
Marknadslönen: för att över huvud taget kunna rekrytera och behålla folk måste du erbjuda en konkurrenskraftig lön. Ligger du långt under marknaden får du svårt att hitta personal — en praktisk gräns snarare än en juridisk.
EU:s direktiv om tillräckliga minimilöner (2022/2041) kräver inte att ett land där lönebildningen sker genom kollektivavtal inför en lagstadgad minimilön eller förklarar kollektivavtal allmängiltiga (artikel 1.4). Länder där kollektivavtalen täcker mindre än 80 procent av arbetstagarna ska ta fram en ram och en handlingsplan för att främja kollektivavtalsförhandlingar – Sverige ligger över den nivån. EU-domstolen ogiltigförklarade i november 2025 delar av artikel 5 och lät resten av direktivet stå kvar (mål C-19/23).
Sverige har ingen lagstadgad minimilön — lönen styrs av kollektivavtal för de flesta. Saknas avtal gäller avtalsfrihet, men diskrimineringslagen och avtalslagens regel om oskäliga villkor sätter gränser.Se även den samlade översikten Ledighet och lön.
Beskriv situationen med egna ord och få ett första svar med källor. Gratisfrågan gäller utan dokument och kräver inget kort.
Juridiskt sett finns ingen absolut minimigräns i lag, men lönen får inte vara diskriminerande enligt diskrimineringslagen (2008:567). Dessutom kan ett oskäligt avtalsvillkor jämkas (36 § avtalslagen).
Det är ett kollektivavtalsbrott som kan ge skadestånd (54 § MBL), och en anställd som är bunden av avtalet kan kräva den lön avtalet ger.
Direktivet kräver inte att Sverige inför en lagstadgad minimilön (artikel 1.4). Kravet på handlingsplan gäller länder där kollektivavtalen täcker mindre än 80 procent av arbetstagarna – i Sverige omfattades 88 procent 2024.
Om löneskillnaden har samband med en diskrimineringsgrund, till exempel kön eller etnisk tillhörighet, är det diskriminering. Det kan ge diskrimineringsersättning och ersättning för förlusten (5 kap. 1 § diskrimineringslagen), och ett diskriminerande avtalsvillkor kan jämkas (5 kap. 3 §). Visar du omständigheter som ger anledning att anta diskriminering ska arbetsgivaren visa att den inte förekommit (6 kap. 3 §).