Arbetslex › Arbetsrätt › Lön vid sjukdom – sjuklön och sjukpenning
Hur sjuklönen fungerar de första 14 dagarna och vad som gäller vid längre sjukdom.
När en anställd blir sjuk uppstår en tydlig uppdelning av ansvaret mellan arbetsgivaren och Försäkringskassan. Reglerna styrs främst av lagen (1986:435) om sjuklön (SjL) samt lagen (2001:781) om allmän försäkring (AF). Det är viktigt att skilja på den privata sjuklönen som arbetsgivaren betalar under de första veckorna och den offentliga sjukpenningen som Försäkringskassan (FK) betalar därefter.
Den första dagen av sjukdomen kallas karensdag. Enligt 2 § SjL har arbetsgivaren ingen skyldighet att betala lön för denna dag, om inte kollektivavtal eller anställningsavtal säger något annat. I praktiken innebär detta att den anställda förlorar sin lön för den första sjukdagen. Det finns undantag, till exempel om sjukdomen beror på en olycksfall i arbetet eller om arbetsgivaren har godkänt att karensdagen inte ska gälla. Många kollektivavtal har dock reglerat bort karensavdraget helt eller delvis, vilket ger en bättre skyddsnivå än vad lagen kräver.
Från den andra sjukdagen och fram till och med den fjortonde har arbetsgivaren enligt 3 § SjL skyldighet att betala sjuklön. Lagen ställer som minimikrav att sjuklönen utgör minst 80 procent av den lön som den anställda hade haft om hen varit frisk. Detta gäller oavsett hur länge den anställda har varit anställd, förutsatt att sjukfrånvaron inte beror på att den anställda inte uppfyllt sina skyldigheter (t.ex. utebliven sjukanmälan).
I de flesta branscher i Sverige finns kollektivavtal som ger högre ersättning än lagens miniminivå. Det är mycket vanligt att avtalen garanterar 90, 100 eller till och med 100 procent av lönen under hela sjuklönetiden. Arbetsgivaren måste alltså alltid kontrollera gällande kollektivavtal, då detta har företräde framför lagens minimikrav. Om ingen kollektivavtal finns, gäller lagens 80-procentregel.
När sjuklönetiden på 14 dagar är slut övergår ansvaret till Försäkringskassan. Från den femtonde sjukdagen har den anställda rätt till sjukpenning enligt 6 kap. AF. För att få sjukpenning krävs att den anställda har en så kallad sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Sjukpenningen utgörs av 80 procent av SGI under de första 364 dagarna.
Det finns ett tak för sjukpenningen. För 2024 är det högsta dagbeloppet 1 116 kronor. Om den anställdes SGI är mycket hög kan arbetsgivaren eller facket ha ingått ett avtal om så kallad kompletterande sjukpenning för att täcka upp skillnaden mellan FK:s utbetalning och den vanliga lönen, ofta upp till 90 eller 100 procent.
Efter 364 dagar kan sjukpenningen förlängas med så kallad förlängd sjukpenning. Då sänks ersättningsnivån till 75 procent av SGI, men taket höjs något. För att få förlängd sjukpenning krävs att den anställda har varit sjuk i minst 364 dagar och att det finns skäl att anta att återgång i arbete inte är möjlig inom en snar framtid.
Enligt 6 kap. 2 § AF har arbetsgivaren ett aktivt rehabiliteringsansvar. Detta innebär att arbetsgivaren inte bara ska betala lön, utan också planera och genomföra åtgärder för att hjälpa den sjuka anställde att återgå i arbete. Detta sker i samarbete med Försäkringskassan. Arbetsgivaren ska tidigt i sjukprocessen kartlägga arbetsmiljön och eventuella anpassningar som kan göras. Misslyckas arbetsgivaren med detta kan det påverka rätten till viss ersättning eller leda till skadeståndsansvar i extrema fall, även om AD-domstolen (t.ex. AD 2014 ref. 12) har visat att bevisbördan för arbetsgivarens felaktiga hantering är hög.
Den anställda har alltid ett eget ansvar att söka vård vid behov och att följa läkarens råd. Sjukintyg krävs normalt från dag 8 för att sjukpenning ska kunna betalas, men arbetsgivaren kan begära intyg tidigare. Utan giltigt sjukintyg kan rätten till sjuklön och sjukpenning inskränkas.
Ja, sjukanmälan ska göras till arbetsgivaren från den första sjukdagen, oftast enligt överenskommet tidpunkt. Försäkringskassan behöver inte anmälas direkt, men ett sjukintyg från läkare krävs senast från dag 8 för att sjukpenning ska kunna betalas från dag 15.
Om du blir sjuk på en helgdag eller ledig dag räknas inte dessa dagar in i sjuklönetiden på 14 dagar. Sjuklönetiden börjar först när du skulle ha arbetat. Detta regleras i 4 § lagen om sjuklön.
Arbetsgivaren kan neka sjuklön om du inte har uppfyllt dina skyldigheter, till exempel om du uteblir från arbetet utan att sjukanmäla dig i tid eller om du vägrar att följa läkarens råd. Då anses du inte vara berättigad till ersättning för den tiden.
Sjuklön och sjukpenning räknas in i den semestergrundande lönen. Det innebär att du tjänar in semesterdagar även när du är sjuk, och din semesterlön baseras på din genomsnittliga lön, inklusive sjuklönetiden, enligt semesterlagen.
Arbetslex söker igenom 3M arbetsrättsliga fragment för ditt specifika scenario och ger ett källhänvisat faktaunderlag på minuter — steget innan juristen.