Arbetslex › Arbetsrätt › Lön vid sjukdom – sjuklön och sjukpenning
Hur sjuklönen fungerar de första 14 dagarna och vad som gäller vid längre sjukdom.
När en anställd blir sjuk delas ansvaret mellan dig och Försäkringskassan. Reglerna finns främst i lagen (1991:1047) om sjuklön och i socialförsäkringsbalken (SFB). Skilj på två saker: den sjuklön du betalar de första två veckorna, och sjukpenningen som Försäkringskassan tar över därefter.
Under sjuklöneperioden – den första sjukdagen och de följande tretton kalenderdagarna – ska du betala sjuklön med 80 procent av de anställningsförmåner den anställde gått miste om (6 och 7 §§ lagen om sjuklön). Rätten gäller från första anställningsdagen, men är den avtalade anställningstiden kortare än en månad krävs att personen varit anställd fjorton kalenderdagar i följd (3 §). Sjuklön betalas inte för tid innan du fått sjukanmälan (8 §), och du behöver inte betala ut den innan den anställde lämnat en skriftlig försäkran om sjukdomen (9 §).
Från sjuklönen gör du ett karensavdrag. Sedan 2019 är det inte längre en hel karensdag utan ett avdrag på 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön (6 § lagen om sjuklön). Har den anställde fått tio karensavdrag under de senaste tolv månaderna görs inga fler.
Kollektivavtal kan ge mer än lagens nivå, och den närmare beräkningen av sjuklönen och karensavdraget får bestämmas i ett kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation (2 §). Kontrollera ditt avtal; saknas avtal gäller lagen.
När de fjorton dagarna passerat tar Försäkringskassan över. Från dag 15 kan den anställde få sjukpenning enligt 27 kap. SFB, förutsatt en sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Sjukpenning på normalnivån beräknas på 80 procent av SGI multiplicerad med 0,97 och lämnas i högst 364 dagar under en ramtid på 450 dagar (27 kap. 21 § och 28 kap. 7 § SFB).
Det finns ett tak för sjukpenningen som räknas upp varje år. Kollektivavtal eller anställningsavtal kan ge kompletterande ersättning som täcker en del av glappet mellan Försäkringskassans utbetalning och den vanliga lönen.
Därefter kan sjukpenning lämnas på fortsättningsnivån, beräknad på 75 procent av SGI multiplicerad med 0,97 (28 kap. 7 § SFB).
Du ska anpassa arbetsförhållandena efter arbetstagarens förutsättningar (3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen), och kan sjukfrånvaron väntas pågå minst 60 dagar ska du senast dag 30 ha upprättat en plan för återgång i arbete (30 kap. 6 § SFB). Försäkringskassan samordnar rehabiliteringen. Brister i rehabiliteringen kan också göra att en senare uppsägning saknar saklig grund – se uppsägning vid sjukdom.
Från den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälan behöver du bara betala sjuklön om arbetstagaren styrker nedsättningen med läkarintyg, och intyget behöver inte ange vilken sjukdom det gäller (8 §). Finns det särskilda skäl får du begära intyg från en tidigare dag (10 a §).Se även den samlade översikten Ledighet och lön.
Beskriv situationen med egna ord och få ett första svar med källor. Gratisfrågan gäller utan dokument och kräver inget kort.
Sjukanmälan görs till arbetsgivaren – sjuklön betalas inte för tid före anmälan, om inte arbetstagaren varit förhindrad att anmäla (8 § lagen om sjuklön). Läkarintyg behövs från den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälan. Fortsätter sjukperioden efter sjuklöneperioden ska arbetsgivaren anmäla sjukfallet till Försäkringskassan (12 §).
Sjuklöneperioden omfattar den första dag arbetsförmågan är nedsatt och de följande tretton kalenderdagarna – helger och lediga dagar räknas alltså med. Men perioden börjar inte förrän arbetstagaren faktiskt avhåller sig från arbete (7 § lagen om sjuklön), och sjuklön betalas bara för dagar då arbetstagaren gått miste om lön (6 §).
I vissa fall. Sjuklön betalas inte för tid före sjukanmälan (8 § lagen om sjuklön), från den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälan krävs läkarintyg (8 §), och arbetsgivaren behöver inte betala ut sjuklön innan arbetstagaren lämnat en skriftlig försäkran (9 §).
Sjukfrånvaro är semesterlönegrundande upp till 180 dagar per intjänandeår (17 § semesterlagen). Den räknas alltså in när antalet betalda semesterdagar beräknas, och vid procentregeln ökas lönesumman med det du skulle ha tjänat om du arbetat (16 b §).