Arbetslex › Arbetsrätt › Tjänstledighet – rätt till ledighet och lön
När har man rätt till tjänstledighet och betalas lönen under ledigheten?
Tjänstledighet innebär att en arbetstagare har rätt att vara ledig från sitt arbete under en begränsad tid, samtidigt som anställningsförhållandet bibehålls. Det är viktigt att skilja på tjänstledighet och semester; vid tjänstledighet har man inte rätt till semesterlön, men man behåller sin tjänst och ofta andra anställningsvillkor. Rätten till tjänstledighet regleras i flera olika lagar beroende på syftet med ledigheten, och reglerna för om lönen betalas eller ej varierar kraftigt.
Den vanligaste formen av tjänstledighet är föräldraledighet, som regleras i föräldraledighetslagen (1995:584). Enligt 1 kap. 3 § har föräldrar till ett barn rätt att vara lediga från sitt arbete för att ta hand om barnet. Rätten gäller från och med den nionde månaden före beräknad förlossning och fram till barnets åttonde årsdag. Under denna tid har arbetstagaren rätt till föräldrapenning från Försäkringskassan, men arbetsgivaren är inte skyldig att betala lön om inget annat framgår av kollektivavtal eller enskilt avtal.
En annan viktig kategori är studieledighet, reglerad i studieledighetslagen (1974:399). Enligt 2 § har arbetstagare som har varit anställda i minst ett år hos samma arbetsgivare rätt att vara lediga för att studera vid en högskola eller motsvarande utbildning. Arbetsgivaren har dock rätt att skjuta upp ledigheten med upp till sex månader om det finns särskilda skäl, till exempel om verksamheten skulle störa allvarligt. Denna rätt har prövats i Arbetsdomstolen (AD), som i dom 1982 nr 143 klargjorde att arbetsgivarens rätt att skjuta upp ledigheten inte är obegränsad och måste motiveras av reella verksamhetsbehov.
För arbetstagare som är förtroendevalda inom fackförbund finns facklig tjänstledighet enligt förtroendemannalagen (1970:35). Enligt 3 § har förtroendemannen rätt att vara ledig för att sköta sina uppdrag. Här är reglerna kring lön mer komplexa; ofta regleras ersättningen genom kollektivavtal, och arbetsgivaren kan ibland ha rätt att dra av en viss del av lönen beroende på hur mycket tid som läggs på facklig verksamhet.
Det finns även rätt till tjänstledighet för att bedriva näringsverksamhet enligt lagen (1974:398) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet. Enligt 2 § har arbetstagare som har varit anställda i minst ett år rätt att vara lediga i upp till tre år för att starta eller driva ett eget företag. Även här betalas normalt ingen lön av arbetsgivaren.
Som huvudregel betalas ingen lön av arbetsgivaren under lagstadgad tjänstledighet. Arbetstagaren får istället ersättning från andra källor, såsom föräldrapenning, studiestöd eller a-kassa, beroende på situationen. Undantaget är om det finns ett kollektivavtal eller ett enskilt avtal som säger något annat. Många kollektivavtal innehåller bestämmelser om så kallad "lönegaranti" vid föräldraledighet, där arbetsgivaren betalar en viss del av lönen under en begränsad period, ofta de första veckorna eller månaderna.
Det är också möjligt att komma överens om obetald tjänstledighet genom avtal, även om det inte finns någon lagstadgad rätt. Enligt lag (1974:398) om anställningsskydd (LAS) 13 § kan arbetsgivare och arbetstagare komma överens om att upphäva eller ändra anställningsavtalet, vilket kan inkludera avtal om tjänstledighet. Sådana avtal måste vara skriftliga för att vara giltiga enligt LAS 13 § andra stycket.
Rätten till tjänstledighet är starkt skyddad i svensk lagstiftning, men lönefrågan är oftast en fråga om avtal snarare än lag. Arbetstagare bör alltid kontrollera sitt kollektivavtal och eventuella enskilda avtal för att se om det finns rätt till lön under ledigheten. Arbetsgivare bör vara medvetna om sina skyldigheter att bevilja ledighet enligt lag, men har viss möjlighet att påverka tidpunkten om verksamheten kräver det.
Arbetsgivaren kan skjuta upp studieledigheten i upp till sex månader om det är nödvändigt för verksamheten, men kan inte neka permanent. Beslutet måste vara motiverat av reella verksamhetsbehov och inte godtyckligt.
Nej, enligt lagen om rätt till ledighet för näringsverksamhet betalas normalt ingen lön av arbetsgivaren. Du har rätt att behålla din anställning, men ersättning får du inte från arbetsgivaren under ledigheten.
Rätten till föräldraledighet sträcker sig från nio månader före beräknad förlossning till barnets åttonde årsdag. Du kan vara helt ledig eller dela upp ledigheten under denna period enligt föräldraledighetslagen.
Nej, du har samma uppsägningsskydd som andra anställda. Enligt LAS får du inte sägas upp på grund av att du utnyttjar din lagstadgade rätt till tjänstledighet. Uppsägning måste ha sakliga skäl oberoende av ledigheten.
Arbetslex söker igenom 3M arbetsrättsliga fragment för ditt specifika scenario och ger ett källhänvisat faktaunderlag på minuter — steget innan juristen.