Arbetslex › Arbetsrätt › Ogiltigförklara en uppsägning – hur går det till?
Hur arbetstagaren kan angripa en felaktig uppsägning och begära ogiltigförklaring.
När en arbetsgivare säger upp en anställning har arbetstagaren rätt att pröva om uppsägningen är laglig. Enligt 34 § anställningsskyddslagen (LAS) kan en arbetstagare som anser sig ha blivit felaktigt uppsagd begära att uppsägningen ogiltigförklaras. Om domstolen finner att uppsägningen saknar saklig grund eller att formkraven inte har uppfyllts, ogiltigförklaras uppsägningen. Den juridiska effekten är att anställningen fortsätter som om uppsägningen aldrig hade skett. Arbetstagaren har då rätt till lön och andra förmåner under den tid som gått sedan uppsägningen meddelades.
Det är viktigt att skilja på saklig grund och formkrav. Enligt 6 § LAS får en anställning endast sägas upp om det finns saklig grund, vilket innebär antingen att arbetsgivaren har behov av att minska personalstyrkan (personoberoende skäl) eller att det finns skäl relaterade till den enskilda arbetstagaren (personberoende skäl, t.ex. allvarligt brott mot arbetsuppgifter eller förtroendebrott). Utöver saklig grund ställer LAS krav på att arbetsgivaren har följt korrekta förfaranden, såsom att ha utrett om det finns andra lediga tjänster inom företaget (6 § 2 st. LAS).
Rätten att ogiltigförklara en uppsägning är strikt tidsbunden. Missas fristerna förfaller rätten, oavsett hur uppenbar felaktigheten i uppsägningen är. Processen sker i två steg:
Vem som ska väcka talan beror på om arbetstagaren är medlem i ett fackförbund. Enligt 34 § 2 st. LAS ska talan väckas av facket om arbetstagaren är medlem. Facket har då rätt att företräda medlemmen. Om arbetstagaren inte är fackligt organiserad väcker hen talan själv.
Instansordningen skiljer sig åt beroende på fackligt medlemskap:
* Med fackligt stöd: Talan väcks direkt vid Arbetsdomstolen (AD) som första instans. AD är specialiserad på arbetsrättsliga tvister och dess domar är slutgiltiga i sakfrågor (även om det finns möjlighet till prövningstillstånd i vissa fall, men det är ovanligt i dessa ärenden).
* Utan fackligt stöd: Talan väcks vid tingsrätten som första instans. Enligt 34 § 3 st. LAS kan tingsrätten överlåta målet till Arbetsdomstolen om det bedöms lämpligt, men arbetstagaren kan också välja att låta tingsrätten pröva målet. I tingsrätten gäller allmänna processregler, och domen kan överklagas till hovrätten.
Arbetstagaren är inte tvungen att begära ogiltigförklaring. Enligt 36 § LAS kan arbetstagaren i stället kräva skadestånd. Detta är vanligt om relationen till arbetsgivaren är så pass skadad att en återgång till arbetet inte är önskvärd eller möjlig.
Skadeståndet kan bestå av:
1. Ekonomiskt skadestånd: Ersättning för den inkomstbortfall som uppstått på grund av den felaktiga uppsägningen. Detta motsvarar oftast lönen under uppsägningstiden och en rimlig tidsperiod därefter tills ny anställning hittas.
2. Allmänt skadestånd: Ersättning för det lidande och den kränkning som den felaktiga uppsägningen inneburit. Storleken bestäms av domstolen utifrån anställningstid, ålder och omständigheterna kring uppsägningen. Enligt praxis från Arbetsdomstolen (t.ex. AD 1997 nr 107) ligger det allmänna skadeståndet ofta mellan 48 och 96 månadslöner, men kan vara högre vid grova fel.
Det är strategiskt viktigt att välja rätt väg. Om man begär ogiltigförklaring men domstolen ogillar detta, kan man ibland fortfarande få skadestånd, men det är en komplex bedömning. Många arbetstagare väljer att kräva skadestånd direkt om de inte vill arbeta kvar.
Observera: Denna text är ett AI-genererat faktaunderlag baserat på gällande svensk lagstiftning. Den utgör inte juridisk rådgivning. Vid konkreta tvister rekommenderas alltid kontakt med fackförbund eller advokat.
Nej, det är inte ett krav. Utan fackligt stöd väcker arbetstagaren talan i tingsrätten som första instans. Med fackligt stöd kan tvisten föras direkt till Arbetsdomstolen, vilket ofta är fördelaktigt p.g.a. specialkompetens.
Om du inte underrättar arbetsgivaren om att du bestrider uppsägningen inom två veckor förlorar du rätten att begära ogiltigförklaring. Du kan dock i vissa fall fortfarande ha rätt till skadestånd om uppsägningen var uppenbart felaktig, men rätten till att få behålla jobbet är borta.
Ja, om uppsägningen ogiltigförklaras har du rätt till lön under den tid du varit utanför arbetet. Om du istället väljer att inte återgå till anställningen kan du kräva ekonomiskt skadestånd för inkomstbortfall samt allmänt skadestånd för kränkning enligt 36 § LAS.
Enligt rättegångsbalken ska den part som förlitar betala den vinnande partens rättegångskostnader. Om du är fackligt organiserad och facket driver målet, täcks ofta kostnaderna av facket. Utan fack kan kostnaderna bli betydande vid förlust.
Arbetslex söker igenom 3M arbetsrättsliga fragment för ditt specifika scenario och ger ett källhänvisat faktaunderlag på minuter — steget innan juristen.