Arbetslex › Arbetsrätt › Ogiltigförklara en uppsägning – hur går det till?
Hur arbetstagaren kan angripa en felaktig uppsägning och begära ogiltigförklaring.
Säger du upp någon kan den anställde angripa beslutet rättsligt. Möjligheten heter ogiltigförklaring och står i 34 § anställningsskyddslagen (LAS): anser den anställde att uppsägningen saknar sakliga skäl kan hen begära att den ogiltigförklaras. Brister i formkraven ger däremot skadestånd, inte ogiltighet. Vinner den anställde består anställningen, och du kan bli skyldig att betala lön och skadestånd (38 § LAS). Det är därför värt att förstå processen och tidsfristerna redan innan du fattar beslutet.
Det går en skiljelinje mellan sakliga skäl och formkrav. En uppsägning kräver sakliga skäl enligt 7 § LAS – antingen arbetsbrist eller personliga skäl kopplade till den enskilde. Sakliga skäl kräver också att det inte var skäligt att kräva omplacering – har du inte utrett om det fanns en ledig tjänst kan uppsägningen sakna sakliga skäl (7 § andra stycket LAS). Brister i formkraven, som underrättelse eller skriftlighet, ger skadestånd (38 § LAS). Båda delarna måste hålla.
Rätten att ogiltigförklara är strikt tidsbunden, och fristerna är den anställdes ansvar att hålla – missas de förfaller rätten oavsett hur fel uppsägningen var. Processen går i två steg:
Är den anställde fackligt ansluten kan facket föra talan för medlemmen; annars för personen sin egen talan.
Det beror på det fackliga stödet. Med facket bakom sig väcks talan direkt i Arbetsdomstolen (AD), som är specialdomstol och sista instans. Utan fackligt stöd börjar tvisten i tingsrätten, och tingsrättens dom överklagas till AD (2 kap. 1–3 §§ lagen om rättegången i arbetstvister).
Den anställde är inte tvungen att kräva sin anställning tillbaka. I stället kan hen kräva skadestånd (38 § LAS), vilket är vanligt när relationen är så skadad att en återgång ändå inte är aktuell. Skadeståndet kan bestå av ett ekonomiskt skadestånd för förlust och ett allmänt skadestånd för själva kränkningen. Vid en ogiltig uppsägning ska domstolen särskilt beakta syftet att motverka sådana överträdelser när kränkningsersättningen bestäms (38 a § LAS) – i AD 2018 nr 76 blev den 80 000 kr. Vägrar du som arbetsgivare att rätta dig efter en dom om ogiltigförklaring anses anställningen upplöst, och du ska betala ett skadestånd på 16, 24 eller 32 månadslöner beroende på anställningstiden (39 § LAS).
Poängen är enkel: en uppsägning är inte över när beskedet lämnats. Den anställde har två veckor på sig att begära ogiltigförklaring och fyra månader att kräva skadestånd (40–41 §§ LAS). Svaga skäl kan göra uppsägningen ogiltig, och processfel kan ge skadestånd. Den bästa försäkringen är att grunden är dokumenterad och att förfarandet är rätt redan från start.
Beskriv situationen med egna ord och få ett första källhänvisat svar. Gratisfrågan gäller utan dokument; du kan skriva frågan när du skapar kontot.
En fråga utan kostnad efter registrering. Inget kort behövs.
Nej. Utan fackligt stöd väcker arbetstagaren talan i tingsrätten, och domen kan överklagas till Arbetsdomstolen. När en organisation för talan och kollektivavtal gäller tas tvisten upp direkt i Arbetsdomstolen (2 kap. 1–3 §§ lagen om rättegången i arbetstvister).
Ja. En arbetsgivare som bryter mot LAS ska betala både lön och andra förmåner som arbetstagaren har rätt till och skadestånd för förlust och kränkning (38 § LAS). Den anställde kan också välja att bara kräva skadestånd.
Huvudregeln är att den part som förlorar betalar motpartens rättegångskostnader. I arbetstvister kan domstolen dock bestämma att vardera parten ska bära sina egna kostnader, om den förlorande parten hade skälig anledning att få tvisten prövad (5 kap. 2 § lagen om rättegången i arbetstvister).