ArbetslexArbetsrätt › Anställningsavtal – formkrav och vad som måste stå

Anställningsformer

Anställningsavtal – formkrav och vad som måste stå

Vad ett anställningsavtal måste innehålla enligt lag och EU-direktivet om transparenta villkor.

Faktaunderlag — inte juridisk rådgivning. Arbetslex tillhandahåller källsammanställningar baserade på svensk rättspraxis och lagtext. Tjänsten ersätter inte bedömning av jurist eller advokat.

Anställningsavtal – formkrav och vad som måste stå

I svensk arbetsrätt är principen om avtalsfrihet stark, vilket innebär att ett anställningsförhållande kan upprättas muntligt, genom handlingar eller skriftligt. Det finns inget absolut formkrav för att ett anställningsavtal ska vara giltigt. Däremot finns det strikta lagstadgade krav på att arbetsgivaren ska lämna skriftlig information om anställningens villkor. Dessa regler syftar till att öka transparensen och skydda arbetstagarens ställning, särskilt i ljuset av EU-direktivet om transparenta och förutsägbara arbetsvillkor (direktiv 2019/1152), som trädde i kraft i svensk lagstiftning den 29 juli 2022.

Lagrum och informationsskyldighet

Huvudregeln för informationsskyldigheten finns i 1 kap. 1 § anställningsskyddslagen (LAS). Enligt denna paragraf ska arbetsgivaren, om inte annat följer av kollektivavtal, lämna arbetstagaren skriftlig information om de villkor som gäller för anställningen. Informationen ska lämnas senast sju dagar efter att anställningen har börjat. Om anställningen är tidsbegränsad eller provanställning ska informationen lämnas i god tid före anställningens början.

Detta krav gäller oavsett om anställningen är heltid, deltid, tillsvidare eller tidsbegränsad. Syftet är att arbetstagaren från dag ett ska ha full insyn i sina rättigheter och skyldigheter.

Vad informationen måste innehålla

Enligt 1 kap. 1 § LAS ska den skriftliga informationen innehålla följande uppgifter:

  1. Parternas identitet: Namn och adress för både arbetsgivare och arbetstagare. Om arbetsgivaren har flera arbetsplatser ska den plats där arbetet huvudsakligen ska utföras anges.
  2. Anställningens art: Startdatum för anställningen. Om anställningen är tidsbegränsad ska uppgift lämnas om varför den är tidsbegränsad och hur länge den gäller. För provanställning ska varaktighet och villkor för förlängning anges.
  3. Befattning och arbetsuppgifter: En beskrivning av arbetets art samt befattningen eller yrkesbeteckningen.
  4. Arbetsplats: Var arbetet ska utföras. Om arbetstagaren ska arbeta på olika platser eller inte har fast arbetsplats ska detta anges, samt uppgift om ersättning för resor och kostnader.
  5. Lön och förmåner: Uppgift om lönens storlek och utbetalningsdagar. Eventuella andra förmåner som ingår i anställningen ska också redovisas.
  6. Arbetstid: Normal arbetstid per dag eller vecka. Regler för övertid och hur den ersätts.
  7. Semester: Antal semesterdagar enligt semesterlagen.
  8. Semesterersättning: Hur semesterersättning beräknas och betalas ut.
  9. Vilande tid: Längden på vilande tid (vila) mellan arbetspass.
  10. Kollektivavtal: Om anställningen omfattas av kollektivavtal ska detta anges, samt vem som är parter i avtalet. Om inget kollektivavtal gäller ska detta framgå.
  11. Utbildning: Om arbetsgivaren har rätt att kräva att arbetstagaren genomgår viss utbildning.
  12. Avtalade uppsägningstider: Om dessa avviker från LAS minimum.

Påföljder vid bristfällig information

Vad händer om arbetsgivaren underlåter att lämna denna information? Det är viktigt att skilja på avtalets giltighet och informationsskyldigheten. Ett avtal som ingåtts utan skriftlig information är inte ogiltigt enbart av den anledningen. Anställningsförhållandet består.

Däremot kan underlåtenheten leda till skadeståndsansvar. Enligt 3 kap. 1 § LAS kan arbetsgivaren bli skyldig att betala skadestånd om arbetstagaren har lidit skada till följd av att informationen inte lämnats eller lämnats felaktigt. Skadeståndet ska täcka den ekonomiska förlust arbetstagaren drabbats av.

Arbetsdomstolen (AD) har i praxis betonat att arbetsgivaren har en aktiv skyldighet att informera. I fall där villkoren är oklara, och arbetsgivaren inte har uppfyllt sin informationsskyldighet, kan domstolen tolka osäkra avtalsvillkor till arbetstagarens fördel. Detta kallas för contra proferentem-regeln i arbetsrättslig kontext, där tvetydighet tolkas mot den som upprättat villkoren (arbetsgivaren). Det innebär att arbetsgivaren riskerar att förlora i tvister om löneutbetalning, arbetstid eller uppsägning om de inte kan visa att villkoren var tydliga och kommunicerade korrekt.

Sammanfattning

Att ha ett skriftligt anställningsavtal är inte ett formkrav för giltighet, men att lämna skriftlig information enligt 1 kap. 1 § LAS är ett lagkrav. För arbetsgivaren minskar detta risken för missförstånd och rättsliga tvister. För arbetstagaren ger det trygghet och klarhet i anställningsvillkoren från start.

Vanliga frågor

Är ett muntligt anställningsavtal giltigt?

Ja, ett muntligt avtal är fullt giltigt och bindande i Sverige enligt avtalsfrihetsprincipen. Anställningsförhållandet uppstår när parterna kommit överens, oavsett form. Men arbetsgivaren är ändå skyldig att inom sju dagar lämna skriftlig information om villkoren enligt 1 kap. 1 § LAS, annars riskerar de skadeståndsansvar.

Vad händer om arbetsgivaren inte skickar anställningsavtalet inom sju dagar?

Arbetsgivaren har brutit mot sin lagstadgade informationsskyldighet enligt LAS. Detta gör inte anställningen ogiltig, men arbetsgivaren kan bli skyldig att betala skadestånd om arbetstagaren drabbas av ekonomisk skada. Dessutom kan oklara villkor i en eventuell tvist tolkas till arbetstagarens fördel av domstol.

Måste anställningsavtalet vara undertecknat av båda parter?

Nej, det finns inget lagkrav på att ett anställningsavtal ska vara undertecknat för att vara giltigt. Enligt svensk rätt räcker det med att parterna har kommit överens. Däremot är det starkt rekommenderat att båda parter skriver under för att ha ett tydligt bevis på vad som avtalades, särskilt vid tvister om villkoren.

Gäller samma krav på information för provanställning?

Ja, kraven i 1 kap. 1 § LAS gäller även för provanställningar. Informationen ska dock lämnas i god tid före anställningens början, inte först efter sju dagar. Det är särskilt viktigt att tydligt ange provanställningens varaktighet och de specifika villkoren för hur anställningen kan förlängas eller avslutas.

Har du ett specifikt fall?

Arbetslex söker igenom 3M arbetsrättsliga fragment för ditt specifika scenario och ger ett källhänvisat faktaunderlag på minuter — steget innan juristen.

Prova researchmotorn → Fler arbetsrättsartiklar